Premiärministern talar

Nu har Sloveniens premiärminister Janez Jansa anlänt och håller ett anförande om Sloveniens ordförandeskap och EU:s framtid.



EU:s demokratiska arbete har fler år på nacken än den Slovenska. Nu får Slovenien vara med och fördjupa och utveckla arbetet i hela Europa. Klimatöverenskommelserna inom EU är ett exempel på detta.



Det är viktigt att banden mellan EU-länderna stärks inte minst när det gäller utbyte av erfarenheter och gemensamma tag när det gäller att bevaka att besuten fattas på rätt ställe, så att inte makt flyttas på ett sätt som inte är ändamålsenligt.



Slovenien arbetar hårt för att godkännandet av det nya Lissabonfördraget ska ske så snabbt som möjligt så att arbetet inom EU kan fortsätta att utvecklas i ett läge med inte mindre än 27 medlemsländer.



Vårtoppmötets viktigaste framgångar



1. Tillväxt och hållbar utveckling som ger balans mellan ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter.

2. Miljö- och energifrågorna förs framåt inte minst genom EU:s agerande i samband med förhandlingarna inför ett nytt Kyotoavtal, senast vid mötet i Bankok.

3. Finansmarknaderna där EU:s arbete för gränsöverskridande finansiell stabilitet

4. Utvecklingen av grannskapsarbetet särskilt i relation till Medelhavsområdet (Barcelonaprocessen)



Framtidsfrågorna vägleds av vetenskapliga landvinningar och statistiska uppgifter om läget inom olika områden. Den snabba utvecklingen som bland annat innebär ökade föroreningar. 80000 personer dör varje år i Europa på grund av luftföroreningar. Klimatförändringarnas konsekvenser för säkerhetspolitiken blir allt tydligare då riskerna för att kampen om råvarorna, ökenutbredning och migration i vårt omedelbara grannskap och på globalnivå leder till ökade spänningar.



10-tals miljoner människor kan behöva lämna de områden där de idag bor på grund av klimatförändringarnas konsekvenser. Samtidigt har vi i västvärlden, inte minst EU, många verktyg för att förebygga och åtgärda många av problemen. Det är ett stort ansvar, inte minst moraliskt, att ta en ledande roll i att använda dessa instrument. EU ska vara en ledande aktör för att framtida generationer ska ha goda livsbetingelser.



Inom EU måste vi komma överens om normer för biobränsleproduktion och utsläppen från fordon. Inte minst i ljuset av den dramatiska ökningen av antalet fordon i världen. Fortsätter utvecklingen som nu kommer vi inom en snar framtid att ha över 5 miljarder motorfordon i världen.



Livsmedelskrisen måste bemötas på alla tänkbara sätt. Fattigdomsbekämpningen stå i centrum. Detta kommer att tas upp på toppmötet mellan EU och Latinamerika inom kort.



På det rättsliga området måste den europeiska öppenheten ïnnebära att säkerheten ökar. Så blev fallet när Slovenien kom med i Schengensamarbetet då gemensamma informationsregister och möjligheter att ingripa ökar samtidigt som friheten att röra sig över gränserna ökar.



Västra Balkan innebär arbete med stabiliseringsavtal samt överenskommelser med Serbien och Bosnien-Herzegovina. Sådana avtal kommer att finnas på plats före sommaren och innebär att länderna uppmuntras att närma sig EU med medlemsskap som mål. Angeläget att Serbiens befolkning bekräftar EU-inriktningen som det senaste presidentvalet visade. Stabilisering i Kosovo genom samarbete med Nato. Stödet till att bygga rättsliga institutioner har utvecklats och att en särskild representant för att ge stöd till Kosovo har utsetts.



En förändrad värld kräver nya sätt att tänka (Solana). Klimatfrågorna kräver åtaganden i överläggningar på global nivå. Samtal med USA och Ryssland förs på strategiska områden. Fred och välstånd som EU-uppnått under de senaste 50 åren måste säkerställas och fördjupas. EU-fäderna lade en grund för detta. De kommande 50 åren ger nya utmaningar som kommande generationer



Tre avgörande globala utmaningar:

1. Bevara miljön genom hållbar utveckling

2. Bekämpa fattigdomen

3. Fred och säkerhet i Europa och globalt