fredag 12 oktober 2007

Fredspris, Zimbabwe och EU-Nämnd

Utmärkt val av fredspristagare. Arbetet för att förhindra skadliga klimatförändringar har verkligen med fred, säkerhet och fattigdomsbekämpning att göra. FN:s klimatpanel har gett klimatarbetet vetenskaplig legitimitet och Al Gore en engagerad röst och ett flammande ansikte. Möjligen kunde också Nicholas Stern (Sternrapporten om kostnader för att inte göra något respektive kostnader för att göra något) fått vara med att dela på priset. När jag i början på 1990-talet läste Al Gore:s bok Earth in the Balance, blev jag djupt tagen av hur han när den lille sonen blivit påkörd och svårt skadad, höll honom i sina armar i väntan på ambulansen. Han lovade högre makter att om sonen överlevde skulle han ge tillbaka genom att starkt engagera sig för en bättre värld för våra barn och barnbarn att växa upp i.
Nu hoppas vi att valen av pristagare också utmanar USA, Australien, Kina, Indien. Brasilien med flera att mer aktivt komma med i arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser.

Har en bekant som har ett fantastiskt engagemang för utsatta människor. Inte minst flyktingar som han inte sällan anställer i sin firma. Ibland händer det att de han har ställt upp för inte anses ha skäl att stanna i landet. Nu senast är en kille från Zimbabwe utvisningshotad trots att han har varit aktiv inom oppositionen. En opposition som förföljs och trakasseras av Mugabe och hans gäng. Igår fick jag tillfälle att träffa honom och prata lite om framtiden. Osäkerheten skapar en oro som gnager dygnet runt. För ett halvt år sedan ringde jag till Zimbabwe och vice ordföranden i oppositionspartiet (ordf. Svangiray satt i fängelse) för att fixa fram intyg om engagemanget, vilket jag också fick. Allt talar för att det är mycket riskfyllt för honom att återvända. Nu väntar en ny prövning. Låt honom stanna!

Dagens möte med EU-Nämnden förberedde utrikesministrarnas sammankomst nästa vecka. Mr Bildt var på plats för att informera om och få de svenska ståndpunkterna godkända. Som vanligt när utrikesministern är i farten en spännande exposé över läget i världen. Idag avhandlades WTO-förhandlingarna, Västra Balkan (Kosovo och Bosnien-Herzegovina), toppmötet med Ryssland, Libyen, Mellanöstern, Iran, Irak, Tchad/Centralafrikanska Republiken, Zimbabwe, Burma
Frågan om sanktioner mot Burma väckte diskussion där ett par partier krävde att Sverige skulle vara mer aktiva, för symbolikens skull, i ställningstaganden även när det gäller sanktioner som inte beräknas få några direkta effekter (ädelträ, metaller, sten).
Jag ställde frågan om oppositionens möjligheter att verka i Zimbabwe men fick väl egentligen inget tydligt svar. Ska forska vidare hos Migrationsverket och migrationsminister Billström.

Ikväll blir jag kvar i Stockholm för att tillsammans med tillresande hustru lyssna på Peter Carlsson och Blå Grodorna. Vi har hört dom förut med mycket stor behållning. Peter är en gudabenådad berättare, musiken både svängig och mer eftertänksam.

Trevlig helg! /SvenG

Inga kommentarer: