Baliblogg 6

Sista dygnet, spänd förväntan, hålögda förhandlare, ministrar i slutna förhandlingsrum. Ingenting är klart förrän allt är klart. Under em/kv/natt visar det sig vilken variant på temat lyckad/misslyckad konferens som kommer att gälla. Den viktigaste förhandlingsgruppen jobbade till 03.30 i natt. Då härsknade tydligen ryssarna till och krävde att deras textförslag skulle antas annars skulle man blockera allt annat. Då insåg man att det var dags att gå och lägga sig. Förhandlingar har sedan pågått sedan kl 10.00 idag.

Morgonens koordinering mellan EU-ministrarna var mycket intressant. Chefsförhandlaren meddelade att vissa framsteg gjorts men att det är långt kvar till konsensus på andra områden.
USA har pressats att inte längre sitta tysta, vilket lett till att vissa papper och texter trasslats fram ur byrolådorna.

Nu handlar det framför allt om hur man ska uttrycka olika länders och ländergruppers ansvar för att minska utsläppen. Ska samma krav ställas på snabbt växande u-länder som på i-länderna? Vilka krav ska ställas på de fattigaste länderna? USA ser på Kina som en ekonomisk stormakt som är på väg att konkurrera ut deras industri. Känsligt värre, särskilt som ekonomin i USA står och hackar och finanskrisen ännu inte verkar vara helt under kontroll. I detta läge vill man inte ge Kina några frispel i deras fortsatta utveckling. Samtidigt måste det naturligtvis vägas in att utsläppen per person är många gånger högre i USA och Europa än i Kina för att inte tala om de länder som inte har samma utveckling som Kina.

Den andra knäckfrågan handlar om hur tydligt olika mål och utsläppsreduktioner ska anges. tydliga sifferangivelser från FN:s klimatpanel (IPCC) eller bara hänvisningar till deras rapporter och eventuellt andra texter som finns sedan tidigare. Även här är USA en buse som vill se så lite konkreta sifferuppgifter som möjligt i slutdokumentet.

Mycket talar för att det blir en ganska omfattande men inte särskilt konkret uppgörelse som ändå gör att förhandlingsarbetet inför besluten 2009 kommer igång, att huvuddragen klargörs och en tidsplan med inprickade möten läggs fast. Trycket från medborgarna i klimatfrågorna är högt i de allra flesta länder. Ingen regeringen vill komma hem med ett misslyckande i bagaget.

Återkommer när det händer något. /SvenG